Vad kallar man annars en pudel?

Efter en trip upp till norrlandet och ett mysigt nyårsfirande hos Jimmy och Ida har vardagen börjat försöka infinna sig igen.

It's trying.

Badly.

Efter att igår ha linkat hem på högklackat utan mina Scholl Geléinlägg så vaggar jag idag runt som en övergödd and. Blåsor under fötterna, yay. De gör det liiite svårare att vara den där duktiga människan som egentligen skulle till bibblan, handla mat, städa och springa några andra hurtiga ärenden idag.

ELLER, så skulle jag kunna sätta på mig flera par tjocksockar för att dämpa det tryck som mina trampdynor i vanliga fall får uthärda. Ett tryck som för övrigt har ökat efter den sista månaden av 2008. :D

Så får det bli. Fler tjocksockar, så kan jag i alla fall kan städa. Lägenheten är en krigszon efter att jag och Tommy gjorde oss i ordning för att åka till Stockholm i onsdags och det är dags att påbörja återuppbyggnadsprocessen.

Nåja, borta är decembermånaden med allt vad den innebär. Mat i mängder, glögg och tentastress. Nä, vänta nu, tentastressen är kvar. Men maten, maten är borta. Kvar finns ett glupande hål i både mage och kylskåp. Men en handlardag imorgon bör råda bot på det.

I must leave you now men jag lämnar er med några bilder från vår norrvistelse.

Solen tog sig med nöd och näppe över grannens tak. Vi kunde nästan höra hur den kämpade. *Enh! Enh!*

Men med en trött sol får man många timmar med vackra solupp-/-nedgångar.

Tommys föräldrar har förresten skaffat två små plutt-pudlar.

Fiffi är bara valp och allt vad det innebär! Som ett litet knippe ren energi - och ludd!

Pirri däremot är inte lika hispig

Hon är lite lugnare.

Lite mer avvaktande.

Ibland kunde hon titta på Fiffi.

Följa henne med blicken.

Då kunde man nästan höra henne..

"Stop it -or I vill kiiiill yoo!"

Just ja, så har det varit jul också, så tomten var där. Tommys syster och hennes familj var där så det var en hel del julklappsutdelande.

Sedan körde vi upp till Boksjön och hälsade på farmora och fick oss några goda skratt. Här sitter vi visst och fjantar oss som vanligt. Ingela och co. var där så det blev en mysig liten släktträff.

Nämde jag dom söta hundarna?

Blir ni inte hundsugna av det här - då är det nått fel på er!!

Något grymt fel!

Namasté.

Han ville bara ha min baggätt!

En massa plugg. Bajs i trappuppgången. Och snart jul.

There's no end to the wonderful things in life. :)

Efter det påståendet, och efter flera veckor av bloggkramp, tänkte jag bara lägga in några bilder här.

Bilder som ligger på min mobilkamera i månader efter en ursprunglig tanke om att lägga in dem här och skriva en rad. Här tänkte jag till exempel berätta att det egentligen är ganska läckert att vi har ett eget observatorium i (eller snarare på) våra lokaler. :)

Sedan kommer vi till anden Lars.

Lars hade ingen respekt för andras "personal space".

Det är konstigt hur man kan tro att någon tycker om en men sedan upptäcka att de inte har det minsta till övers för en. Efter ett tag blev det smärtsamt tydlig vad Lars egentligen tyckte om mig.

Raskt vidare till snöstormen, här sedd från ett grupprum på skolan.

Resultatet.


Så, nu har jag gjort min bloggarplikt och känner mig nu rätt nöjd ett tag frammöver. Nu tycker jag att jag förtjänar lite glögg.

Och pepparkakor.

Med ädelost.

Sa jag det där högt nu?

Namasté

Vildare inlägg än så här blir det inte idag.

Efter att ha suttit med ett litet, men envist (läs. egentligen busenkel, men inte om man har en sån där "bakom-flötet-dag", vilket jag förövrigt verkar ha haft i överflöd sista tiden )*, matteproblem halva dagen igår har jag idag vaknat upp till ytterligare en dag.

En dag som vilken annan dag som helst.

Igen.

En sådan där dag så jag bara vill göra något galet och annorlunda. Någonting aningen vildare och mer oväntat än att sätta på mig den andra sockan före den första!

Får se om jag kommer på något under dagens lopp.

Namasté.

* Parentes, aningen längre än vad som krävs för att störa läsaren. **

** Stjärnanvändning, eller vad det nu heter. Inspirerad (läs. stulen) av Startracers blogg. :)

Here comes a small, tiny pup.

"Yap! Yap yap!" *goes into blank facial expression*

My question to you is:


Can you look much dafter than this??

Yes. Yes you can. *same facial expression*


Hamster, waving paw at pup, going: "Erh, shoo.. Shoo, you daft looking pup."

Namasté.

ps. Märk väl att detta inlägg kräver en helt ny inläggsetikett.

För här kan hon ju inte ligga och skräpa.

Vilka sjuka (haha) vårdköer vi har. De är ju milslånga! Äntligen iväg till neurologen idag och kolla vad mina skumma synrubbningar beror på!

"Oj, vilket måndagsexemplar det HÄR vad, då! Iväg me'na till skroten."

Namasté.

Iväg till Miklagård, även kallad Istanbul

Nu sitter vi snart på ett flyg till Istanbul, Turkiet. Eller som vikingarna kallade det, Miklagård.

Det ska bli jätteksönt med en långhelg iväg med Tommy, slappna av i någon hamam, kika på bazaarer, vandra bland moskéer och kanske ta oss något bloss vattenpipa.



Namasté.

Årets lilla skörd av halloweenbilder

Lite halloweenbilder à la -08.

Det blev inte så många bilder från mig. La min lilla kamera åt sidan och lämnade plats åt de med riktiga kameror. Här är några av mina, fast den första bilden är Kalaspuffs. Den ger en så bra känsla av stället. :)

Vill ni se fler bilder finns det upplagt några på vårt facebookevent här.

Välkommen till Arkhem. Där alla gäster blir smygförgiftade och tvångsinlagda.

Dr. Pieter Schmidt ger en guidad tur av insanatoriet, här operationssalen, medan giftet verkar på de ovetande gästerna. :)

Dr. Schmidt och jag.

Jokern var på plats och spred leenden. :)

"I hear voices in my head!"

Namasté.

Halloween-trailern 2008

Jaha, nu är det snart dags för den årliga Halloweenfesten!

Detta år kommer att vara del 1 av 2 av en historia som utspelar sig i en inte alltför svunnen tid.

Här kommer den tillhörande Trailern! Maximera bilden, dra upp volymen och släck lamporna!





Namasté.

"I can has small place in heart?"

Är det inte förunderligt ensidigt när bloggare lägger ut flera bilder på samma sak?

Jag tar er tystnad som ett rungande "JA!" och lägger genast, emot all rim och reson, ut en batch med bilder.

Bare with me.

Jag har ett tidigt novemberlov och fick idag sällskap av en orange grannkatt som inte varit förbi på länge. Och om det är något som jag kan ta löjligt många bilder på så är det katter. Ni har aldrig känt fasa om ni aldrig öppnat min mapp med bilder på vår f.d. grannkatt Enok.

Den här grannkatten, Knut, har varit förbi fler gånger men aldrig lyckats bli så populär som Enok när han bodde här. Inte lika söt, inte lika social, inte lika gosig. Men idag tog han i från tårna!

"Look'it! I has a cute too!"

" I has grate cuddle potenshul.."

"..and look good in da profile too!"

*honk-shoo* *honk-shoo*

Namasté.

Rädda sommarklicken!

Hösten kom inklampandes häromdagen med sina leriga skor och sitt rufsiga hår. Efter att ha skakat av sitt blöta paraply över vårt vardagsrumsgolv ställde sig denna gestalt bredbent med händerna på höfterna och tittade upproriskt på mig.

"Ha-HA!" utbrast denne i triumf. "Ännu en sommar är över. Nu har du flera månader av kyla, slask och tentor framför dig!"

Nä, vet du vad! En så ovälkommen gäst har jag inte sett maken till!

Vad gör jag då? Jo, jag går igenom mina sommarbilder för att desperat klänga mig fast vid den lilla klick sommarkänsla som ligger och dör i mitt inre. Ipren! Hostmedicin! Hjärt- och lungräddning! By-passkirurgi! Vad som helst för att hålla den lilla rackaren vid liv!

"Look! Balance - I has it."

*hasing balance*

"Hehehe"

"No, you're going down! I vill poke yoo!"

"Oh noes! Balance!"

*poke*

*pokepoke*

"Nooo! No can haes balance!"

*Moment of free fall*

"Meybe moe balance over here..?"

Namasté.

Av-bruten förfest

Om du frågar mina närmsta vänner om jag räknas till skaran av smidiga får du garanterat bara ett skratt till svar. De skulle säkert gladeligen berätta precis hur ovig jag är och hur ofta jag slår i mina tår i trottoarkanter, bordsben, trösklar och andra saker i min omgivning.

Och det är just kombinationen tår och dörrkarmar som är helgens tema.





Namasté.

Grattis Kiwi!

Idag fyller kära lilla Kiwi år. Hon har hunnit leva i 28 år nu och 17 år av dem har jag fått dras med den där knäppa lilla hjärnan hon har bakom skallbenet. :D

Jag och Kiwi, GUCK -96

Vilka galna stunder vi haft! Som vi har skrattat! Ibland åt ingenting alls, och ibland åt alltsammans.

Grattis, gumman! Må åren bara göra dig knäppare - utan att för den delen göra dig dement. ;)
PÖSS!!

Kila in och gratta henne på hennes blogg!

Namasté.