Här har jag hittat en filmsnutt med 500 år av kvinnoporträtt.
Jag uppfattar många varma, intelligenta, nyfikna, lustfyllda och lyckliga ansikten. Men många verkar även blyga, sorgsna, kalla, uppgivna och rent av hänsynslösa.
De ser så levande ut. Vilka var de? Vad tänkte de? Vad kände de?
Den här musikvideon är så fantastiskt gjord att jag måste visa den här!
Oren Lavie - Her Morning Elegance
Sun been down for days A pretty flower in a vase A slipper by the fireplace A cello lying in its case
Soon she's down the stairs Her morning elegance she wears The sound of water makes her dream Awoken by a cloud of steam She pours a daydream in a cup A spoon of sugar sweetens up
And She fights for her life As she puts on her coat And she fights for her life on the train She looks at the rain As it pours And she fights for her life As she goes in a store With a thought she has caught By a thread She pays for the bread And She goes... Nobody knows
Sun been down for days A winter melody she plays The thunder makes her contemplate She hears a noise behind the gate Perhaps a letter with a dove Perhaps a stranger she could love
And She fights for her life As she puts on her coat And she fights for her life on the train She looks at the rain As it pours And she fights for her life As she goes in a store With a thought she has caught By a thread She pays for the bread And She goes... Nobody knows
And She fights for her life As she puts on her coat And she fights for her life on the train She looks at the rain As it pours And she fights for her life Where people are pleasently strange And counting the change And She goes... Nobody knows
Ensamhetens hav av Göran Fristorp. Det verkar inte funka för alla webbläsare men här är en länk, som ni kan prova. Ni kanske känner igen den från trailern till filmen Underbara Älskade. Hittade dock inte någon text till den på nätet. Så efter lite sökande och lyssnande har jag här fipplat ihop låttexten:
Men åren gå och ensamheten växer du står en dag vid stranden av dess hav. Det kastar ej semesterblå reflexer, det var din vagga - det ska bli din grav.
Det är din lut, det är din stränga skola. Det smakar fosfor och metall och salt när dessa bittra vågor överspola med mörk kemi din innersta gestalt.
--------
Du märker plötsligt hur de tystnat alla: menageriers, alla städers ljud, och plötsligt ville du till jorden falla som fromma göra när de möta gud. Som fromma göra när de möta gud.
Bloggen har flera år på nacken och har följt mig i livets krön och kurvor. Därför är innehållet minst sagt blandat men den nyaste och mest aktuella delen innehåller främst inlägg om bland annat OOAKs (one of a kind:s) som jag skapar och små projekt för bland annat hus och barn då jag både är nybliven mamma och nybliven husägare.
Mitt i livets många krön och kurvor.