Jag blev alldeles nyss offer för ett - turligt nog misslyckat - ninjaanfall av Spindlarna. Det har gått flera månader sedan sist. Den gången var dessutom första omgången för våren, den 12 maj. De är visst lite ivrigare i år, de små krypen..
Jag gick omkring i lägenheten här då jag plötsligt ser en Spindel hänga från taket - två decimeter framför mig!! Jag pallnitar och ryggar undan vid blotta åsynen av den; de är ju så vidriga (därmed den förlöjligande teckningen här). Men så fort den märker att jag sett den och därmed röjt överaskningsmomentet börjar den klättra upp mot taket. Jag sätter mig på golvet, släpper den inte med blicken (de kan vara snabba, de jävlarna!) och funderar på vad jag ska göra.
Några minuter passerar. Jag blir mer och mer uppjagad. Spindeln däremot tar god tid på sig och smyger uppför tråden, den kanske inte vet att jag fortfarande ser den. Jag måste göra något. Den hänger mitt i vardagsrummet så jag kan inte stänga in den och vänta på förstärkning som jag brukar göra. Det är då jag bestämmer mig. Något jag aldrig vågat göra förrut.
Jag hämtar dammsugaren, sätter igång den och för långsamt munstycket mot Spindeln. Vill helst inte titta men jag måste vara säker på att den sugs in och inte ramlar på golvet eller.. jag vet inte.. flyger därifrån eller nått!
*flimp!*
Jag väntar ett tag för att vara säker på att den sugits in hela vägen. Därefter slår jag av dammsugaren och bär ut den på uteplatsen, lägger den en bit bort, går in igen, stänger dörren och ställer mig och tittar på dammsugaren.
"Kryper du ut ur den så hämtar jag brandsäckaren.."
-001.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar