Klä om en Hokus Pokus

Theo fick sin pappas gamla Hokus Pokus stol för ett par månader sedan. En sådan där brun historia med gul-orangea sitsar, som var och varannan unge hade på den tiden. Toppenbra är den! Och nu har den fått sig ett välbehövligt ansiktslyft med nytt galontyg i en fräck färg.

Så jag tänkte dela med mig av processen.

Först och främst - you gatta get yo'self wannadees baybees!

Sitsarna före.

Mätar ut galonbitar, på en höft

Hmm. Övre delen av ryggstödet var verkligt slitet. Här började Theo
kunna riva loss delar med sina bävertänder.

Så uppsprucket var det, att det syntes som knölar genom galonen.

Lösningen blev ett lager fleece under galonen.

Sedan häftpistolade jag över den gamla galonen med den nya. Vissa tar visst
bort den gamla innan de sätter dit den nya, men äsch då!

Omklädda! Tog runt 2-3 timmar.

Brunt är ju inte den vackraste färgen och definitivt inte lättaste att matcha med andra färger. Men turkos tycker jag gjorde sig väldigt bra. Det blev tufft! Om jag får använda mig av lite förlegade termer...

Theo är i alla fall nöjd. Nu får han gnaga på ryggstödet hur mycket han vill. :)

Taa, my toots!
/E:et

London kallar!

I helgen var vi iväg på en kort tripp till London - Theos andra resa utomlands. Flyget gick strålande den här gången, nu känns det som att vi har en gnutta flyga-med-barn-vana i alla fall.

Den lille däckade på hotellsängen så fort vi kom fram. Det är tröttsamt att resa även fast man har en mamma och pappa som gör allt kånkande! 

Efter att ha påbörjat vår Londonvistelse med en tuppis sprang vi glatt ut till Hyde Park och njöt av de gröna nyanserna.

 Det var främst bruna färger men vi fokuserade bara på de gröna så klart.

Vi stannade och tittade på svanarna innan vi gick tillbaks till hotellet genom Hyde Park och en sväng förbi Oxford Street.

Dagen efter blev det St Pauls Cathederal, men tyvärr är den stängd för besökare på söndagar så det blev bara ett par foton utanför.

Tommy överraskade mig sedan med en guidad stadsfotograferingsvandring! Jag tycker det är både lurigt och ärligt talat lite trist att ta stadsbilder men jag fick nu en helt egen guide (vi var de enda som dök upp) som gav tips och samtidigt berättade lite om Londons historia. Double win! Super fun! 

Jag började med mitt intresse av att fota dörrar och gångar - utrymmen som leder till andra utrymmen har alltid fascinerat mig - men breddade mig snart till att även finna intresse i reflektioner och abstrakta former. 

 Vi avslutade turen i vår guides favoritplats i hela London - en mossbevuxen kyrkoruin mitt i stan som nu fungerar som en liten oas med ett par parkbänkar, en liten damm och en nästan trollsk atmosfär. The Church of St Dunstan in the East.

Dagen efter blev det en båttur på Themsen och London Eye. Lyckat!

Väl uppe blev det ett litet mellanmål - with a view.

Självklart stack vi ner into the Tube och åkte lite. London är verkligen inte barnvagnsanpassat och att ensam ta tunnelbanan med vagn skulle vara himla omständigt. Men är man två är det inga problem att bära vagnen upp och ner i alla trappor.  

Sista kvällen blåste det isbjörnar när vi var på väg hem till hotellet från våra äventyr. Vi sökte länge efter någonstans att stanna med barnvagnen och äta och ville helst hitta en riktig typisk engelsk pub. Vilken inte är så lätt att hitta i England nu för tiden då det stängs 12 pubar i veckan! Men till sist såg vi en riktig pub. Bag O' Nails lovade gott och höll måttet; trångt, mysigt, lokala haket med supergoda fish n' chips.

Sedan blev det flyget hem, som tur var blev platsen bredvid oss ledig så Theo sov gott i sin egen stol.

/E

Året 2012 i bilder

Jag tyckte att 2011 var händelserikt.

2012 kicked its hiney.

Vi gick ut och berättade att vi skulle få barn.

Då måste man ha bil.

Luv och jag stack till Mauritius med Mamma och Ingvar - och en gravidmage.

Vi hittade helt oväntat vårt hem i en röd 20-tals villa med vita knutar.

Vi fick närvara vid Leiahs vackra namngivningsceremoni.

Vi firade midsommar i vår nya trädgård i glada vänners lag.

På vår första bröllopsdag överraskade Luv mig med en hotellnatt i Uppsala och en tur på det gamla ånglokståget Lännakatten.

Fem dagar senare kom Theo till oss och vi blev föräldrar!

Sedan kom en lång, underbar period av föräldraledighet och en tid i "barnbubblan".

Tommy gjorde sin efterlängtade tatuering av sitt barns handavtryck.

Trevande steg ut i sociala livet igen. Halloween!

En första resa med Theo; en mysig weekend i Budapest.

Julen firades i Norrland hos Tommys föräldrar och vi åkte även och hälsade på min farmor.

På nyår fick vi sällskap av familjen Carlsson/Klaver och stöpte nyårskronor.

2013, here we come!

/Den glada men trötta mamman

Den dagen han gör kaninöron på mig blir en lyckans dag

För att fortsätta föregående blogginläggets tema... 

... så ville jag dela med mig av den respektfulla gemenskapen i vår lilla familj.

Oh, yes, it's all about taking life as serious as possible.

Said no one ever.

Ta my tiny toots!
/Elajna!

"Jag ska lära honom allt jag kan!"

Theo passar verkligen in. :)

/Normala mamman

Till Budapest med Theo

Den lille har varit på sin första resa i det stora utlandet och flugit sin första flygtur! Allt gick bra på flyget och Budapest med barnvagn var i princip som hemma! 

Theo var dessutom väldigt nöjd med hotellsängen!

Wiie!!

Han fick en helt egen säng, men den sov han inte en enda natt i.

Han fick även lite bebissaker. De la in en barnmorgonrock och så fick ha ta med sig kaninleksaken hem. Mycket poppis.

Vi var väldigt inställda på att vi inte skulle hinna se något av staden då det var vår första resa med barn och vi kände oss lite lost, men några promenixer med barnvagn blev det ändå. Här är en av de vackra broarna, Chain Bridge, som sammanbinder sidorna Buda och Pest.

Återigen, Chain Bridge över Donau som flöt utanför hotellfönstret.

Och den pampiga regeringsbyggnaden var bara en kort bit bort.

Vi promenixade ut till Margaret Island, men som den nyblivna förälder man är så blev det inga bilder alls på omgivningarna, bara bilder på Theo och Tommy. :)

Små, pittoreska, julmarknader låg strödda över hela staden. De var verkligen supermysiga, luktade glühwein - och vi hittade allt några fynd bland granriset.

Theo hänge på och myste i vagnen.

Så där! Snart sticker vi på andra långresan med Theo, nämligen till norrland, över jul!  Vi får se hur det går, jag är mer orolig över den bilresan än jag var med flyget, haha!

Why?

Låt oss bara säga att någon i vår familj avskyr att åka bil - så pass mycket att hen skriker tills hen, hulkande och rödögd, däckar av utmattning. 

Nej, det är inte Tommy.

Det skulle vara lite märkligt.

Wish us luck!

Hugs n' stuff!

/Far-å-fläng-mamman