Inatt var en jobbig natt.
Jag hade svårt att sova så jag klev upp för att dricka en kopp varm mjölk. Det brukar hjälpa vid insomnia men inatt gick det inte som det brukar gå.
Jag smög in i köket, micrade mjölken och tände taklampan så att jag hittade till soffan. Och det var då jag såg den.
Den största Spindel jag någonsin, någonsin sett! Och då menar jag inte en sådan där långbent spindel.
Jag stod still väldigt länge och kunde inte slita blicken från den medan jag funderade på vilka alternativ jag hade nu.
Att gå och lägga mig igen och strunta den helt hade fungerat vilken annan natt som helst. Den hade sprungit iväg och jag hade varit extra försiktig ett par dagar framöver. Fine. Men nu var det här faktiskt den största spindel jag sett! It was not an option.
Tanken slog mig att Linda nyligen tipsat om att lägga ett grytlock över. Det var en bra idé! Så kan Luv ta hand om den när han vaknar på morgonen. Jag tog fram ett stort grytlock och återgick till samma position som tidigare. Hur skulle jag göra? Hur nära var jag tvungen att gå? Kunde jag hålla grytlocket med någon lång stav eller så? Kunde jag förmå mig att titta samtidigt? Och vad skulle hända om jag missade?! Hittills hade den gudskelov inte rört på sig men jag såg framför mig hur den skulle sprattla och springa fram och åter när jag skulle försöka lägga locket på den.
AARggh! Det finns inga ord att beskriva den känslan!
Jag kunde bara inte göra det! Jag stod där länge och dividerade med mig själv.
"Just dooo it! Quick! Fort är det gjort! Och tänk vad skönt det skulle kännas efteråt att du kunde göra det."
"Näe, om jag ser den röra på sig så kommer jag inte kunna hindra mig från att få spel, skrika till, kanske tappa locket, tänk om den springer rakt emot mig i all förvirring! Då skulle jag förvandlas till ett skakande, gnyende asplöv – med en lös spindel i huset. Och att bara se den där spindeln röra sig kommer att sända mig till helt outforskade marker i min spindelfobi."
Not an option. Detta var nu en nödsituation.
---
"Men älskling, vad är det?!" sa Luv och satte sig upp i sängen. Han hade vaknat av att jag kravlat i säng och nu satt i min morgonrock och snörvlade som en riktig sjuåring.
"I'm sorry, Luv" pep jag mellan hulkningarna "men kan du hjälpa mig?"
"Men självklart, vad har hänt?"
"Snälla skratta inte åt mig.."
"Nejdå!"
"Men på vardagsrumsgolvet sitter Världens Största Spindel!!" tjöt jag.
Och riddaren Luv skred med bestämda steg ut ur sovrummet, besegrade den Stora Spindeln och räddade prinsessan SorryAss.
När han kom tillbaks bölade jag över hur totalt handlingförlamad jag kan bli över något så löjligt att jag måste väcka min pojkvän mitt i natten. Men han klappade mig på huvudet och sa:
"Du? Det var faktiskt den största spindel jag sett också."
Namasté.
Jag får gåshud av att bara läsa. Jag vet EXAKT hur du kände i det där ögonblicket... Dock tror jag inte att jag skulle varit lika modig och gått förbi den, jag hade ställt mig på plats och börjat gråta, skaka och ropa på min riddare. Vilket förmodligen också hade väckt vår son... Aja, summa: Jag vet, I know all to well. Take care!
SvaraRaderaAlltid humor att vakna mitt i natten av att ens flickvän sitter vid fotänden och gråter hysteriskt.
SvaraRaderaSen tog det ett bra tag innan jag fick ur henne vad som hänt också :)
Men det var en stor rackare :)
*asgarv*
SvaraRaderaLilla Eeeee, du ha det inte lätt med dina spindelfobier alltså. Men jag förstår dig helt klart, detta år är dessutom ett år fullt med spindlar. Ha inte räknat men jag kan nog gissa att dom är upp mot några hundra dödade nu. Dock så dödar jag dom så fort jag se dom...med allt jag kan komma åt. En sko, skiftnycket, pinne, mugg,damsugaren eller så mitt värsta vapen....min KATT....som trapar sönder som med tassarna..."Tack Kisse =)"
Ta hand om dig och stort plus poäng till Tommy =)
Kram
Kiwi: Jag brukade också använda det knepet när min katt fortfarande var vid liv. Gick fram med kissen till spindel, så nära jag vågade, sen pekade jag med handen så var jakten igår. Behövde aldrig oroa mig med henne i närheten...
SvaraRaderaELINA! Skaffa en katt så är ju problemet löst!
(joels fel att förra kommentaren blev skriven av iad, när det skulle bli Ida...)
SvaraRaderaJo, assåhörrni. Katt skulle inte sitta fel. :) Har varit sjuuukt kattsugen sedan Enok flyttade. Jag har redan ett namn uttänkt, så det saknas bara en kisse!
SvaraRaderaHahah sist såg jag också ut sådär.. som en hamster ^___^
SvaraRaderaNu gör jag allt för att svullnaden ska lägga sig!
Om du tar hjälp av EFT så kan du förmodligen bli av med problemet helt.
SvaraRaderaÖnskar dig en underbar dag! :-)
Mvh,
SS