Bilder från Cypernsemestern

Sitter ensam hemma. Tommy är många hundra mil bort och blir pampered i Thailand och Linda är i Sholm och gullgosar med Hugo och Mia. Trodde att det skulle bli rätt härligt och bara göra vad jag ville, hur länge jag ville. Men det visar sig att jag saknar de små liven, ändå. Som tur var ringe Otto och pratade bort 1½ timma med mig! *Tycka om*

Nåja, bloggen är alltid vaken. Nu när jag mjukstartat med utmaningen tänkte jag att det kanske är dags att lägga in bilder från min och Tommys vecka i Cypern i april. Long overdue!

1. Flygplatsen i Larnaca.
2. Första hotellet i Paphos.
3. Andra hotellet i Polis.

En vecka på Cypern, hyrbil, väntertrafik, två hotell. Bland det första vi gjorde var att smuggla in öl på rummet och dricka den ljummen ur badrumsglasen. På kvällen hade vi en underbar utsikt mot havet och solnedgången över staden Paphos. Där satt vi i våra frottémorgonrockar och våra ölglas och kände oss riktigt kriminella. Förbjuden öl är alltid godare.

En dag tog vi bilen och körde den längs slingriga vägar upp till de små byarna i bergen (Det fanns en by som hette Nikolaos också!). Där hittade vi ett.. ja, fik är väl kanske att ta i. En äldre herre hade satt upp en fin men felstavad skylt för de enstaka turister som åkte förbi, men mest satt nog bara några äldre bybor där och pratade politik och skvaller hela dagarna.

Där provade vi cypriotiskt kaffe, som i princip bara är starkt, starkt kaffe, 50% kaffesump och sött så in i norden. Men gott!! Sedan, förmodligen eftersom vi gav en del i dricks, sprang en av de äldre damerna ut mot oss när vi skulle köra därifrån och gav oss ett par apelsiner. De godaste apelsinerna ever!

Vi stannade även till vid stranden där Kärlekens gudinna sägs ha fötts ur havets skum. Jag plockade såklart på mig ett par stenar.

Vi hann även med lite trekking längs en vandringsled, som iofs bara visade sig vara en för bilar oframkomlig grusväg. Men fint, och varmt, var det!

Tommy hade verkligen falkögon den dagen och fick syn på massor av ödlor. Den här var nästan i Moxicastorlek!

Här är en av de få, få bilder som finns på både jag och Tommy när vi är på semester. Men det blir kanske bättre nu på Bali när vi ska åka tillsammans med Linda, och vi faktiskt kommer att ha varsin kamera! Spännande!

Att planlöst vandra på stränder är vansinnigt rofyllt. Det kändes som att jag kunde sitta där och gå igenom alla stenar, en efter en.

Dagen efter åkte vi hem igen och inväntade den svenska våren.

Namasté.